Pepita

Ja då kanske ni undrar vad som hände med min lilla kisse..jo här ska ni få höra!
Hela historien:
Vi vaknade i fredags morron av att Alfons inte är i närheten...
( det hela var mkt märkligt för att han jamar det första han gör när man vaknat i hopp på att få mat på sekunden)
Jag tänkte omedelbart att nu är det nåt skumt och frågar Pellie om hon sett honom och hon hade såklart inte det. Mycket märkligt men eftersom det var morron så hade man inte riktigt tid att leta i alla hans gömmor men eftersom jag är en hispig person när det kommer till mina "barn" så kollade jag under badkaret, men ingen Alfons där nej..
Säger till pellie att jag var grymt orolig men hon lugnade ner mig med att han brukar ligga gömd nånstans så han poppar upp sen...okey jag godtog den förklaringen..

Mycket senare den dagen så ringer Pellie mig, hon har kommit hem från jobbet och har inte hittat Alfons. Det är inte normalt att Alfons inte står bredvid Hampus och hälsar en när man kommit hem. Så jag åker hemåt medan Pellie vänder upp och ner på lägenheten och svarar varje femte sekund på sin mobil eftersom Pepita ringer efter uppdateringar..
Hon hittade inte honom någonstansm, så jag ber henne kolla ner och se om han kanske pressat sig igenom nån liten glipa och hoppat ut...(vi bor på 7:e våningen, asfalt väntar på en där nere) Så om han hade gjort det måste han vara död!!! Hon skyndar sig ner och kollar runt och ingen liten kattunge kropp ligger nånstans,Pepita ringer igen och hon ser just då nåt som ligger på dörr taket...
"herregud!! Inte alfons..han får inte vara död"-tänkte jag...
Så Pellie åker upp hem igen och kollar ner och ringer mig:
"Goda nyheter Pepita, det var inte Alfons men dåliga är att vi fortfarande inte hittat honom"
Jag kommer hem och vi knackar på hos alla på vår våning om han nu klättrat in i någons lägehenhet men dom som öppnar har inte sett honom och så fanns det folk som inte svarade...PANIK!!
Nasseliten ringer och blev lika orolig och ledsen som vi är och börjar skriva ut bilder på honom som vi kan sätta upp tillsammans med lapparna vi skrivit..hon ringer 20 min senare och frågar i ren panik om vi hittat honom och jag som är så extremt avdomnad och vet inte rikit hur man ska reagera att jag bara svarar med entonig röst att han e borta, då berättar hon att hennes arbetskamrats brors katt hade ramlat ner för 11 Vångar (!!!??) och klarar sig med att han hade brutit bak tassarna men dragit sig in i skogen så han svarade inte när dom  ropade efter honom. Vi får en glimt med hopp så vi kutar ut igen och ropar efter honom, går runt byggnaden och ropar och ropar..sen så helt plötsligt hör vi en liten jamning!!! "HÖRDE DÙ???!!" Vi närmar oss ljudet och ropar hans namn igen då HITTAR vi honom! Han har kilat in sig mellan ett galler och en plåt där han måste har legat i minst 15h!!
Jag drar försikigt ut honom och ringer akuten, han verkar inte ha nåt brutet!!
Men eftersom vi var oroliga att han kan ha skadat nåt invertes tar vi honom dit och efter röntgen och alla prover visar det sig att chocken var det som hade drabbat honom ENDAST!

Jag säger bara detta:
Ett mirakel har inträffat!!