Hemma i malmö...är man verkligen hemma då?

Jag har precis tvättat av mig sminket och är redo för sängen...är så trött att snart skakar john blund om mig och skäller varför jag ännu inte somnat eftersom min kropp KRÄVER detta men men...jag måste skriva av mig en aning...ska ändå inte börja jobbet förrän vid 12 och slutar kl 16 å det är lugnt...

har följande saker att meddela...snälla flickor var försiktiga när ni är ute och super en vän blev tydligen drogad på juldan och mindes inget utan vaknade hos en komplett främling!! FYFAN VAD HEMSKT! jag undrar om hon försöker hålla skenet uppe men inombords kanske mår piss?? Jag ska iaf hålla henne hand när hon ska kolla så att hon e hel och frisk...

En av mina roomies var schyssta nog att hämta mig från centralen när jag kom "hem" och det var så otroligt snällt för jag had einte klarat mig en meter till! Sen så hade den andra köpt mat så vi åt en utsökt sallad med kyckling och avslutade det med lite glass...(förlåt magen...ska försöka låta bli göra det igen..) sen så spelade vi tre samt Hanna ett spel som var jätte skoj det som var JÄTTE tråkigt var att lilla jag förlorade STORT!! BUUU ska fan ha revansch när jag inte ser i kors =)

Fick mail av min chef på synsam och han sa att han var nöjd med mig och ville inte att jag skulle sluta pga av specsavers..*phuuu!!* samtidigt känner man sig glad att man är så uppskattad Men va jobbigt imorrn kommer jag bli mobbad och hånad nr jag kommer till jobbet men fan..jag får väl ta det?

Det har kort och gott varit en mysig hemma kväll som borde få mig att älska att ha kommit tillbaka men som får motsvarande effekt, Smilla tycker inte om hampus så han tassar runt i skräck att hon ska hoppa på honom och jag känner att jag vill hem till sthlm igen, saknar lukten av min lägenhet att veta att jag inte kommer kunna träffa mina bästa vänner, inte kunna träffa min stora syster ( har verkligen saknat henne..förstod inte det förrän jag åkte till sthlm) att jag inte kommer kunna krama om min Valp!!! *sorg  i hjärtat*
Jag vill flytta tillbaka idag vill inte bo kvar här, orkar inte känna mig ensamen och osäker det är jobbigt, känner mig så extremt sårbar här och inte i den meningen att folk kan såra mig utan snarare att jag sårar mig själv med mina funderingar och tankar och rädslor!

Ska få min mens snart så jag kanske är överkänslig, jag är ledsen över att jag inte hann vara mer hos mor det är bara så extremt jobbigt att vara så skraj att jag ska träffa på "honom" där...hamnar jag på ruta ett då? Jag vill lixom komma vidare med mitt liv och inte hamna i samma jevla svacka hela tiden men samtidigt så älskar jag mina småsyskon så mkt hur ska man göra då? jag vill bo i sthlm igen!

Jag är så känslosam just nu...saknar alla och jaaa...just nu JUST NU! så vill jag hålla om min Valpis och somnar bredvid....man undrar om han kommer sakna mig lika mkt jag saknar honom....det är inte akut-saknad just nu utan vill bara känna mig trygg och hemma igen men jag vet att jag kommer sakna honom och tanken på att inte få träffa honom imorr,överimorrn och dan efter det som får mig att bli ledsen, får sluta tänka så...måste faktist ta en dag i sänder..

GODNATT!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback