Pratat med Mor

Jahapp..nu har ännu en dag gått och imorrn bävar jag inför jobbet, tänk om dom drar upp incidenten...*ångest*

Jaja...det som inte dödar en gör en starkare *mantra*  Jag snackade med mamma, fick ett mail från henne som bad mig ringa henna när jag kunde och eftersom jag är en datanörd så satt jag precis vid datorn när hon skickade den så jag ringde upp på direkten. Det var kul att höra hennes röst, har varit orolig för henne och hur hon klarar sig (lillmamman är igång). Det visade sig att det var som jag bävade,,,,hon längtade hem. Jag förstår henne det skulle jag också göra.
Hon berätta om min morfar och att han verkar kämpa mer för livet än tidigare men att de har beräknat en livlängd på 5 år endast!! OM han reagerar rätt när kemon kickar in...han finns i mina böner.
Hon kommer hem nästa torsdag dvs samma dag som jag kommer upp till storstan så då kan jag möta upp henne! Ser fram emot det, det är en ny känsla...det var ett tag sedan jag kände det och även om det är sorgligt att det är så men det positiva är att jag uppskattar denna känsla mkt mer.Uppskattar tiden som finns med ens nära mer, man vet aldrig när sådant händer och då vill man älska dom man kan älska...även om det kanske går stegvis men det är positivt, jag tycker om känslan.

Apropå älska...jag är så kär i Valpen, ser så fram emot att träffa honom! Hoppas han kommer och hämtar mig på tåget...det vore mysigt att möta honom så fort jag stiger på storstadsmark! Jag vill snabbspola fram till sommaren så att vi kan ha ett mer "normalt" förhållande där distansen inte existerar! Det är spännande och se hur vi fungerar då och om vi klarar oss till dess, ibland räcker inte kärleken....( sluta vara så jevla realistisk nu pepita!! Man är nästan cynisk....kan man bara inte njuta av kärleken???!!! SUCK) men helt ärligt från djupet av mitt hjärta så tror jag att vi klarar det och när vi klarat det så kommer det vara super till sommaren då jag kan vakna bredvid min valp och ha ett mer vardagligt liv tillsammans...

Jag måste lära honom spanskan så att han kan följa med till Chile! ;)


Så kommer jag tänka på honom nu innan jag somnar....*ack så kär man är*



Saknar mina vänner, jag kom ihåg hur mysigt det var i thailand....har tagit upp ett av korten på oss....titta och njut..*asg*

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback